Skolutveckling

Skolutveckling har under de senaste decennierna ingått som en del i reformeringen av förskolan och skolan och det lokala ansvaret för utveckling ingår i den nationella styrningspolicyn. Lärarens och skolledarens uppdrag har på detta sätt vidgats till att idag även omfatta skolutveckling. En utveckling av lärarprofessionen betonas i de gemensamma avtal som slutits mel-lan arbetsgivare och fackförbund. En didaktisk lärarkompetens måste vidgas till att även omfatta kunskaper om skolutveckling samt kompetens att genomföra förändringar.

En forskningsmiljö om skolutveckling samlar den kompetens som finns representerad på olika enheter vid IPD. Därigenom blir det möjligt att olika fokus och perspektiv lyfts fram och berikar den komplexitet skolutveckling innebär. I den miljön som är etablerad vid IPD finns goda kontakter med forskare runt om i världen. Deltagare ingår också i nationella, nordiska och internationella olika nätverk. Lika viktig som forskningen är för att utveckla en miljö är en koppling till både grundutbildning och den tredje uppgiften (samverkan med samhället). Skolutveckling finns här som inslag i både lärarutbildningen, fristående kurser vid institutionen och i forskarutbildningen. En stor del utgörs av handledning av uppsatser på olika nivåer. Miljön för skolutveckling kommer att vara öppen för att inkludera lärare, skolledare och stu-denter i forskningsprojekt. Kurser i skolutveckling eller liknande uppdrag har utvecklats i samarbete med flera kommuner. En förhoppning är också att forskningsmiljön vidare ska kunna berika den skolutveckling som sker i förskolor och skolor i kommunerna genom projekt som har ett interaktivt perspektiv.

Till miljön finns ett kollegium, aktionsforskningskollegiet, knutet som regelbundet anordnar öppna seminarier för intresserade forskare och praktiker. Ordförande är Karin Rönnerman och sekreterare är Anette Olin.

• Läs mer om kollegiet.